På rätt håll igen (del 2)

Lördagen den 13 oktober 2012

Kom fram till Ängelholms sjukhus, kändes som man kom till ett hyreshus. Märkligt bygge det där!

Hade fått åka ambulans från Lund utan en enda pinal som stack ut ur min kropp...ljuvlig känsla att slippa kanyler, slangar och andra otrevligheter...om än bara för nån timme :)
Sandra följde med på färden :)

Ärret 4 dagar gammalt

Väl framme var det dax att få kanyler och EKG ploppar på sig igen :/. Björn och My kom en runda och hälsade på de också...klockan var ju ganska mycket så de stannade bara en liten stund, gulligt!

Måste ju säga att maten var ju riktigt, riktigt god här! Fick ligga på en sal denna gång, som jag delade med lite olika äldre damer, som kom och åkte iväg igen. Öppningen i magen där elektroderna stuckit ut läckte en del fortfarande. Mina blodvärden var inte heller helt okej än så det gav mig en påse blod till.



Söndag den 14 oktober 2012

Nu börjar minnet svika lite :/ har för mig att dessa dagar förflöt utan större eskapader.

Hade en del besök av min gulliga syster och hennes man, min Björn :) och min fina son och hans pappa och lite andra vänner :) Om jag minns rätt så åkte min fina dotter hem till Oslo....kan ha fel där men då får jag redigera lite sen :)

Sov faktiskt inget vidare alls nu...vaknade vid ettsnåret och kunde inte sova så jag fick gå upp, ta lite te och äta Mariekex och kika på TV ett par timmar. Träffade en sjukgymnast som visade lite rörelser man skulle göra och andas i en mojäng för att öva upp lungorna igen. Humöret var upp och ner, grät en hel del...beroende på vem som kom och besökte mig, grät nån gång när en sköterska skulle byta ut nålen i armen på mig :/ ... bara för att hon rörde min arm i en tröstande gest. Så fort någon var "gullig" eller tröstande så kom tårarna. Jag vandrade runt i korridorerna en del, det var viktigt att röra på sig sa dom.

DAGENS FACEBOOKINLÄGG 15 oktober!

Hampus Andersson den 15 oktober 2012

Kära mamma, kan börja med att säga att jag älskar dig mest av allt på hela denna jorden mammi! du har varit på sjukhus i snart 3 veckor om jag minns rätt, du har gjort en jätte stor operation för ditt hjärta.. operationen du gjorde var ju självklart mega stor för dig, men för dem så var det ingenting.. läkarna i lund är proffs och det var så skönt när vi fick reda på att du skulle opereras i Lund, en lättnad. men jag har nog aldrig träffat en gladare,piggare & positivare människa än dig mamma, fast du ligger där i sjukhus sängen med massvis med slangar så ligger du där och ler och skrattar och du delar med dig av all din fina glädje! ♥

du är så stark mamma så jag visste redan innan att du skulle klara operationen! ♥ 

men när jag fick reda på att du skulle opereras så tänkte jag bara, det kan inte vara sant.. min mamma ska inte opereras" du är alltid den spralliga & glada mamman som alltid har sina goda och härliga idér för sig, du är så underbar!

du är 45 men man kan tro att du är 25, så gullig mamma! 

Ville bara säga att du är så himla stark, och jag älskar dig mer än mest / din son ♥ — med Liselott Marklund. 15 137

Björn Petré har gjort ett inlägg på Liselott Marklund den 15 oktober 2012 i närheten av Helsingborg

"JAG ÄR HJÄLTEN I DENNA HISTORIA OCH JAG BEHÖVER INTE RÄDDAS", tatuerades strax under vänstra revbenen på underbara Liselott Marklund för ca 2 månader sedan.

Då visste vi inte alls hur himla rätt det egentligen var, men nu har hon definitivt bevisat att hon är superhero, one of a kind, o klarar allt (med viss hjälp av ett gäng hjärtkirurger, plastslangar, mekaniska klaffar, goa sjuksyrror o mariekex).

Men för guds skull, älskling, gör inte om det här !!! :-)

Vill gärna följa med dig på rullatorrallyt i Merche !!

Hon mår toppen efter omständigheterna och har verkligen bevisat att hon är tuffast, underbarigast o finast i världen !!!

Snart sitter hon på Innergården igen, utan cigg men med Lisakaffe !!

Lavya ♥ !

Och Hampus Andersson o Sandra My Jaensson , det gjorde ni bästigast :-)

— med Liselott Marklund. 4 20



DAGENS FACEBOOKINLÄGG 16 oktober!

Hampus Andersson den 16 oktober 2012

Ligger här i sängen, lyssnar på lugn musik och har helt släkt i rummet och det enda som lyser upp är dem tända ljusen.. tänker på dig mamma! du är i tankarna hela tiden. ♥♥

Love you! — med Liselott Marklund. 4 44

Så kom då dagen när jag skulle få åka hem (tre veckor sen jag var hemma sist). Onsdagen den 17 oktober 2012.

Kändes förvirrat, läkare och sköterskor irrade runt och de höll på att storstäda så vissa salar var helt tömda och alla grejer stod i korridorerna. Men en läkare tog sig en liiiten stund med mig, de kollade så att det inte fanns någon vätska kvar i hjärtat, så elektrodöppningen började läka ordentligt och en massa andra saker. Kändes lite oroligt att åka hem faktiskt, hade gärna stannat någon dag till men det började bli ont om platser där så det var ju bara att ta tjuren vid hornen och åka hem. Björn kom och hämta mig men först hämtade vi ut all medicin från Apoteket, Waran, Alvedon och Metoprolol.

Den blodförtunnande Warandoseringen startade på: fyra dagar i veckan 2 tabletter och tre dagar i veckan 1,5 tablett. Metoprololen var 1 tablett på morgonen (för att hjärtslagen ska lugna ner dig, tror jag:)

Usch jag var gråtfärdig när jag kom hem, katthårstussar, obäddad säng och annat moj....kunde ju inte låta bli att börja bädda och dona och grejja. Fast jag egentligen inte kunde...Jag vet att Björn gjorde så gott han kunde, han hade ju jobbet och sina barn och mig och min katt att ta hand om....så det var nog inte helt lätt.
När det var läggdax...kom jag på, hur ska jag klara av att lägga mig? Här hemma kan man ju inte höja och sänka sängen :/ Vi provade att bulla upp med kuddar och dyligt (kunde inte sova om jag låg helt ner) men det gick inte, det gjorde för ont så jag fick greja till soffan med kuddar och det gick mycket bättre, smalt och trångt...det kändes bra :)
Vaknade fortfarande på nätterna, och jag ville ha några fler sterainljus, de var högst uppe i ett skåp, tog en pall och försökte få ner ljusen. Det gick bra förutom att jag fick galet ont i min handled, hmm Waran kunde göra att man i början blev svag i lederna...så en lång tid efter det kunde jag inte ens vrida ur disktrasan med höger hand :( jag som alltid har känt mig som en stark kvinna.

Minst en gång om dagen grät jag för någonting, en dag precis när jag kommit hem grät jag över katthårstussen som kom rullande över golvet...och bestämde mig för att dammsuga, trots att man inte fick varken dammsuga, bära tyngre än ett kilo odyl...men jag tog det försiktigt och efter två timmars dammsugning, sittandes på golvet så var mina 60 kvm rena :)) Lycklig var jag då kan jag säga!

Åhh just det, hade ju galet sjuka mardrömmar (de sa att det berodde på hjärt- och lungmaskinen) drömde en gång att någon stod och drog upp en två meter lång torr lakansremsa ur halsen på mig...inget vidare alls :/ och en gång doppade någon ner mitt huvud i en skål med vatten och isbitar och skulle ta bort min hornhinna med en pincett :/ oiiiii så jäkla läskigt.

Helgen kommer, vi åker hem till Björn och han tar hand om mig på bästa sätt men jag känner mig lite underlig...jag sa till min syster på fredagen att jag kände mig trött och frusen. När jag och Björn gick och la oss frös jag så jag skakade och grät. Somnade inte förrän efter flera timmar, kände mig liksom orolig på något vis.

.

Måndagen den 29 oktober. TUTUTBIL

Känner mig trött idag, tänkte plocka ur diskmaskinen men orkar inte riktigt. Björn kommer vid 18 snåret på kvällen, vi skulle göra gott bröd :) men jag kände mig såå trött. Björn ville jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen men jag orkade inte riktigt, tänk om det var något och jag skulle behöva ta mig till sjukhuset, det hade jag liksom inte ork till nu...men efter mycket tjat från Björn så ringde jag ändå sjukvårdsupplysningen (han tyckte inte jag varit så här trött sen jag kom hem) Jag berättade hur jag kände, hon skickade en ambulans, de kollade mig lite sen fick de ta EKG i ambulansen...och SMACK där satt den, det var bara att åka in :( förmaksflimmer igen, hjärtat slog i 160 denna gång.
Försökte hålla masken och skoja lite och verka glad ändå...men när vi kom in till akuten (100 km/h med blåljus och sirener) var där en manlig sköterska som skulle sätta in en kanyl i armen och när det inte gick då började jag stortjuta...och kände mig så himla fjantig för att jag började gråta för att kanylen inte gick in.. Men jag kände ett sånt stort bakslag och var säker på att jag skulle få åka ut och in på sjukan hela tiden och säkert skulle få cancer också och dö snart och var så innerligt trött på att bli stucken hela tiden.
Nu är det kväller..upp på salen, dropp med något moj som skulle stoppa flimmret, det skulle rinna i några timmar sen skulle de komma in på natten och ge mig en större dos och hade det inte lagt sig då så skulle de prova en annan sorts medicin på morgonkvisten.

Det ville inte lugna sig så sköterskan som kom in på morgonen sa att de antagligen fick göra en elkonvertering vid lunchtid och då brukar man behöva skicka ner en slang i halsen för att kolla så där inte finns proppar. NEEEJJJJ är det något jag har skräck för så är det det. Sköterskan sa att det brukar inte vara så farligt som folk tror...Nähäää kan du säga din idiot, du har väl aldrig provat själv!!!!! sa jag i mina tankar....gick ut och åt frukost, var så jäkla nervös för detta, såg på TV och var nervös, gick i korridoren och var nervös. När läkaren till slut kommer och säger att det är dax så har han kollat mitt PKvärde och det har varit inom målintervallet hela tiden så de behöver inte föra ner en slang i halsen...tjohhooo kan tro att jag blev lycklig då :)

Björn kom, de förberedde mig för att bli "snabbnersövd" in med lite medel i armen, läkaren sa; titta på mig...sen var jag borta :)
Enligt Björn tog det 9 minuter från det att läkaren stängde dörren till han öppnade den och var klar, och jag var vaken :) WOW detta kan jag göra fler gången......det var en skön känsla!

DAGENS FACEBOOKINLÄGG! 

Liselott Marklund den 30 oktober 2012 via mobil

Då har jag för första gången i mitt liv åkt ambulans med sirener och blåljus igång...och idag har jag blivit "snabb"sövd och fått elchocker...ja för min del räcker det med nya upplevelser på ett tag nu :) — på Helsingborgs Lasarett 5 77

Jag fick ligga kvar över natten för att de skulle kolla så allt var lugnt och stabilt.

De ändrade dosen av Metoprolol från 1 till 2 tabletter/dag.

Men jösses vad de måste ha tagit i när de gjorde elchocken på mig...känns som hela skelettet är löst på nåt vis, det knäpper och knakar och flyttar på sig och jag har mer ont nu i bröstbenet än efter operationen :/.

Det har tagit sin tid men nu känner jag mig ganska fit for fight igen....vet ännu inte riktigt om huvudet har hängt med men det ger sig väl med tiden :). Träning och jobb har kommit igång men försöker ändå ta det lite lugnt...även om det är svårt :)
Det enda som inte riktigt vill sig än är PKvärdet..får gå och ta prover en gång i veckan fortfarande och höja Warandosen hela tiden :/

Mitt ärr fotograferat av Tove Frank ett par månader efter OP.

Tack ALLA gulliga som hjälpte mig på ett eller annat sätt. Tack goaste syster yster för hjälpen med butiken, mina fina grannar Jocke och Stella för att ni passade min lilla Loppa.
Tack fina Björn för att du fanns vid min sida och samtidigt hjälpte mig med Loppan och butiken och en massa annat fix och trix. Mina fina. fina underbara gulliga Sandra och Hampus, jag är sååå lycklig att ni finns!
Kraammm Lisa

Ut och in, upp och ner (del 1)

Tanken med detta inlägg är en slags dagbok för mig själv om vad som hände, mina tankar och känslor när allt blev ut och in och upp och ner torsdagen den 27 september 2012.

En bild som visar mina känslor.. (bild från Internet)

Trött, trött, trött...så här i efterhand förstår jag att jag varit så mycket tröttare än jag erkänt för mig själv och andra. När min särbo har velat komma på kaffe, kände jag....men jag orkar inte göra kaffe till två personer :/....när det var dax att gå hem från jobb kunde jag tänka, jag orkar inte gå hem (har 20 minuters gångväg hem).

Orkade liksom inte ens vara social, inte för jag är den sociala typen men nu var jag extremt osocial.

Jag hade väldigt dålig kondition, skrattretande dålig kondition...som gjorde att jag försökte träna upp den för att bli bättre...det hände att jag nästan kräktes på min väg hem från jobb för att jag var helt slut.

Ringde vårdcentralen och frågade om de hade en tid...vad jag sökte för visste jag inte, mer än att jag var trött, hade dålig kondition, ont i ryggen och fått vätska i kroppen. Läkaren tog en massa prover, allt såg hur bra ut som helst :/ men när han lyssnade på hjärtat hörde han ett blåsljud. Det brukar inte

vara någon fara, sa han, men eftersom han nu hörde det, så fick jag en remiss till en hjärtläkare som gör ett ultraljud och cirka en vecka efter det skulle jag göra ett arbetsprov hos hjärtläkaren. Okej det lät väl rimligt och jag Google blåsljud och det verkade vara ganska vanligt och ofarligt...

Tiden hos hjärtläkaren blev kl 11.30 torsdagen den 27 september.....skulle bara inom butiken och snabbt packa sju paket som skulle iväg till kunder innan jag skulle till hjärtläkaren.....sen skulle jag fortsätta jobba.....var tanken.

Jag satt i väntrummet en kvart, himla rogivande väntrum la jag märke till :), sen blev det min tur. Den mycket trevliga kvinnliga hjärtläkaren gjorde ultraljud och tog god tid på sig och jag kunde bara ligga och vila.

När hon var klar verkade hon lite bekymrad, kommer faktiskt inte ihåg om hon sa något om vad hon sett på ultraljudet....men hon ville i varje fall ringa några samtal och om jag tog det lugnt och stilla fick jag lov att gå hem....det var inte så långt. Det tog väl en timme sen ringde hon igen och sa att jag skulle åka till akuten och ta mig inom henne för att hämta upp lite papper som överläkaren på Hbg´s lasarett skulle ha. Jag fick INTE lov att GÅ till lasarettet utan var tvungen att ta en taxi...kändes ju lite smått oroväckande tyckte jag :/

Helsingborgs lasarett

Björn kom och vi tog taxi till akuten....ingen väntetid alls, bara rätt in i akutrummet och en massa frågor och prover sen var det rätt upp på avdelning 44 (rum 31:1) och jag fick besked på att jag inte fick lov att åka hem :(.

Inlagd

På ett vis kände jag, när jag väl var ensam på sjukhuset, vilken lättnad det var att få bli inlagd...någon som stoppade min tid som bara snurrade fortare och fortare och pressen som bara blev större och större. Jag behövde inte svara på sms och mail hela tiden....jag kunde sova när jag kände mig trött :) sov middag i två timmar varje dag på sjukan så jag var nog i behov av sömn tror jag,

trots att jag varken var med om operation eller annat "obehagligt" de första dagarna så gick jag knappt ur sjukhussängen...jag åt och sov i princip hela tiden...himmelriket :)

Överläkaren kom på eftermiddagen, han gjorde också ett ultraljud där han förklarade lite om vad vi såg på skärmen...min vänstra klaff var helt deformerad, förkalkad och föråldrad och hade bara två "svängdörrar" istället för normalt tre, och troligen var det medfött. Detta gjorde i sin tur att kroppspulsådern hade blivit förstorad en bit ovanför hjärtat och den hade även skivat sig lite. 

Happy face outside, sad face inside

De trodde först att det var akut akut och att jag skulle behöva opereras samma dag. Men det visade sig att det " bara" var akut och då ville de vänta på att en av de bästa läkarna i Lund kunde operera mig (Banzi Kolh).

Överläkaren förklarade också att det var en stor operation, och när det gäller de flesta hjärtfel idag så föreslår man motion så hjärtat får jobba lite men absolut inte på det jag hade...oppss jag som verkligen försökt att förbättra min urusla kondition och till och med anmälde mig till zumba i somras....gick i och för sig bara två gånger för jag höll på att dö så jobbigt det var :/

Hmm, lite svårt att greppa det det här....från att varit frisk, ja någorlunda i varje fall, till att på ett par timmar blivit inlagd och väntar på en stor hjärtoperation!!!

Övervakad och kanaliserad :)

Vaknade på fredag morgon och fick en supergod frukost på lasarettet :)...fredagen flöt...mycket sömn, vila och tankar.

Hotellfrukost :)

På lördagen blev det bestämt att jag skulle göra en kranskärlsröntgen...de började med att förbereda min högra arm och min vänstra ljumske (om inte det skulle fungera via handleden). 

Jag kände mig så utlämnad och blottad på något vis, okända kvinnor och män som knäpper upp min skjortan för att sätta dit eller ta bort EKG ploppar, hasar ner ens underbyxor för komma åt ljumsken....man känner sig rätt liten

Läkaren bedövade handleden och satte dit en kanyl där de sprutade in kontrast...lite småläskigt med känslan av iskallt och kokhett. Sen förde han in en tunn "ståltråd" genom armen och fram till hjärtat...fy så in i baljan läskigt...men det fungerade inte så han fick dra ut den igen och det var lika läskigt det. Ståltråd nummer två in...funkade inte det heller, ut igen. 

Kladdkaka

Usch det sökte mig och jag kände mig spyfärdig...jag låg och sjöng Peps Perssons O'boy :) för att stå ut. 

Tråd nummer tre fastnade i höjd med armvecket :/ så det blev tråd nummer fyras tur, tack gode gud att den funkade så de slapp gå in via ljumsken också. 

Kranskärlen såg finfina ut :) och jag fick minsann en god kaga till efterrätt :)

Det var nog efter det som jag började förstå vad som skulle hända...blev himla ledsen och rädd, tänkte, om jag tyckte denna röntgen var obehaglig vad kommer jag då inte att tycka om själva operationen!

Dagen efter (söndag) kom min son och hans pappa med massor av godis och en inredningstidning, som sonen valde :) och i påsen med godis låg ett rött gelehjärta som sonen vet att jag inte tycker om men han ville ändå lägga i det som en symbol...gulligt! Min syster och Jonas kom och hälsade på...de hade med sig inneskor till mig, det behövs här.

Godishjärtat från sonen och tidningen

Måndagen förflöt med funderingar, mattider, sovstunder och lite besök (kommer faktiskt inte ihåg vem som kom vilken dag men alla mina nära och kära var där då och då:) Min fina syster yster kom och hälsade på idag :).  Jag fick ett paket Mariekex av Björns dotter My :) gulligt!

Mmmm gott :)

Sen blev det minsann tisdag, min födelsedag, min 45:e till och med :)

Fick en fin liten sångstund av läkarna och sköterskorna när de gick ronden :) så himla gulligt! Ett paket anlände också, en låda full med små fina saker, det var min dotter som gjort lite pyssel och knåp till mig och skickade det ändå från Norge :)

Pyssel, knåp och kärlek

Det hade minsann gjorts upp planer under dagen utan min vetskap :)) Min son och hans flickvän kom framåt kvällen och hade med sig ett paket...mmm Body butter med jordgubbsdoft :) och samtidigt distraherade de mig så jag inte skulle märka saker och ting.....

Bror min och hans familj dök också upp så vi fikade en stund vi också :)

Björn kom inrusande med andan i halsen och ville att vi skulle dricka kaffe....och då har han fått låna ett rum....han har lagt en vit duk på bordet, tänt "låtsas" ljus, dukat upp med champagne och ostron och en bakelse till dessert!

Ostron och annat gott

Så trots att jag hamnat på lasarettet och inte fick gå utanför glasdörrarna blev min födelsedag väldigt mysig!

Sen flyter veckan på...inget speciellt händer...det kommer en helg till och ingen permission :( det var bara att snällt stanna kvar och ta det lugnt. Fick i varje fall reda på att operationen skulle bli av på tisdagen nästföljande vecka, alltså den 9 oktober, men jag skulle åka ner till Lund på måndag vid lunchtid.

Universitetssjukhuset i LUND

Måndag morgon (8 oktober)...upp, duscha och tvätta håret med bakteriedödande svampar, njuta av frukost....vänta...vänta...vänta

Björn kom....fick lunch...vänta...vänta.

Vid halv två snåret (tror jag) kom ambulanspersonalen och hämtade mig (och Björn) för färd ner till Lund.

Möttes av en underbar undersköterska som tog väldigt väl hand om mig och förklarade hur allting skulle gå till, så alla läkare, narkospersonal mm kom in och pratade en stund med mig och förklarade vad just den personen skulle göra. Kändes himla tryggt faktiskt...alla visste precis vad som skulle göras så jag kunde bara låta mig omhändertas av deras professionella händer. 

Min rädsla handlade egentligen inte alls om själva narkosen eller operationen utan om allt efteråt. Respiratorn som jag eventuellt skulle hinna känna innan de drog ut den, illamåendet som jag visste skulle komma och som jag tycker är såå läskigt, alla slangar, sprutor, kateter och pryttlar....fy fan rent ut sagt.

Sov ändå gott, som vanligt, har en förmåga att kunna sova gott på nätterna oavsett avd som hänt eller ska hända under dagen :) tack och lov för det!

DAGENS FACEBOOKINLÄGG!

Björn Petré den 8 oktober 2012 i närheten av Helsingborg

Det finns tillfällen ibland tydligen när man måste lämna bort sig själv, sin stora förälskelse och sitt tvilling ♥ till främmande människor i dåligt sydda kläder o foppatofflor.

Tagit leg på alla inblandade o vet var deras barn bor...

Håll tummarna att det inte blir strömavbrott i Lund de närmaste dagarna, eller det blir punka på någon slang...

Nästa vecka kommer en kvinnlig Terminator inta Ängelholms Rehab och förmodligen möblera om :-) — med Liselott Marklund.

OPERATIONSDAX tisdagen den 9 oktober 2012 cirka 13.30

Vaknar, ingen frukost, in och duscha med svamparna, byte av storskjortan och sängkläder, renare än renast nu.

Väntar, väntar, väntar....Björn och Sandra är här...

En timme innan kom sköterskan och gav mig en lugnande tablett...jag själv kände mig hur vaken som helst så jag trodde inte att den hjälpte, men enligt Sandra och Björn så sov jag och var vaken om vartannat hela tiden.

Lugn i sinnet.

En massa grönklädda män och kvinnor som flyttade, la rätt, stack nålar och grejade med mig...en dos sömnmedel i armen och den man andas i (kommer inte ihåg vad den heter) sen var inte jag med mer.

Ser inget, sväljer som en besatt, det finns något i min hals som är väldigt raspigt....en lugn kvinnlig röst säger Hej, du ligger nu på intensivvårdsavdelningen, operationen har gått jättebra och du har en respirator i halsen, det är därför du inte kan prata...vi ska se om vi kan ta bort den nu.....

Whaaaattttt...vad menar hon....se......TA BORT DEN BARA!!!

Snapp......så var jag borta igen, som att stänga av TV´n ungefär. Fick veta efteråt att det var då de var tvungna att öppna mig igen pga att det uppstod blödningar :/.

Ser inget, sväljer som en besatt, det finns något i min hals som är väldigt raspigt....en lugn kvinnlig röst säger Hej, du ligger nu på intensivvårdsavdelningen, operationen har gått jättebra och du har en respirator i halsen, det är därför du inte kan prata...vi ska ta bort den nu.....

Taaack gode gud för att ni ska ta bort den! 

Andras in ett djupt andetag sen andas du ut kraftigt och då plockar vi bort den....Jag andades ut, kräktes och de fick ut den, allt på en gång!

DAGENS FACEBOOKINLÄGG!

Björn Petré den 9 oktober 2012 i närheten av Gentofte

Tjillevipp...

♥  Liselott Marklund slocknade med ett leende på läpparna 13.45, och kirurgen (eller operatören som Lisa envisas att kalla honom) beräknas vara klar och tvättat händerna ca 19-21. Så här sitter man och väntar...

Vaknar kommer hon inte att göra förrän sent ikväll .-( — med Liselott Marklund.

Björn Petré har gjort ett inlägg på Liselott Marklund den 9 oktober 2012 i närheten av Häljarp via mobil

Hej alla Lisas vänner, tror ni kan se detta :-)

Hon bad mig hälsa att hon, som alltid var på bra humör innan hon slocknade in :-)

Hon ligger nu på operationsbordet o beräknas vara klar kl 19-21. Sen lär hon inte vakna förrän imorgon förmiddag. — med Liselott Marklund.

  

Björn Petré har gjort ett inlägg på Liselott Marklund den 9 oktober 2012

Tallyhoo...

Efter världens absolut längsta kväll så tar jag nu en bira :-)

Efter att ha pratat med världens bästa hjärtkirurg som bytt en hjärtklaff, bytt ut en bit av kroppspulsådern med en bit plastslang och "öppnat" min underbara Liselott Marklund två gånger för att fixa lite småblödningar så känns det ganska tryggt :-)

Och efter att ha pratat med sjuksyrran på intensiven som tyckte Lisa var ett praktexemplar och kandidat till världens bästa hjärtpatient så tror jag nog jag tar två öl !! :-) :-)

Fast träffa henne får jag inte förrän imorgon :-(

Puss o kärlek till hela världen !! 

(och Lisa, sov gott och när du vaknar och kan läsa det här, jag älskar dig ut i fingerspetsarna) ♥ — med Liselott Marklund.

  

Sandra My Jaensson har gjort ett inlägg på Liselott Marklund den 9 oktober 2012

Mamma världens sötaste mamma, nu ska du bara snusa under täcket och läka en stund, sen kan du bestiga berg o allt vad du än önskar ♥

Nu är det onsdag morgon (10 oktober och dagen efter operationen)

Fyra och en halv timme tog operationen och under den tiden var det hjärt- och lungmaskinen som såg till att jag levde...

Känner mig helt lealös, bortkommen, svag och omtöcknad...

Björn och Sandra var där...svagt medveten om dem

Hade kateter (som jag faktiskt inte kände av)

Dräneringsslang från hjärtat (tjock som en trädgårdsslang där det rann sårvätska och andra läskiga saker ner i en stor genomskinlig spann :/ såg inte den själv, tack och lov

Två hål till i magen med elektroder som stack ut och var fästa i hjärtat

EKG plopparna

En hel klase slangar och ting som stack ut från halsen

Syrgas i näsan

Ett lååångt ärr sisådär en 25 cm

Fick dricka vatten...oj så gott det var för halsen

Kräkte OFTA...det gjorde så ont :'( att kräka...jag kramade mig själv för att underlätta och Sandra höll i kräkpåsen :)) fina fina Sandra

Blev avtvättad med tvättlappar och fick tvätta mig själv i ansiktet

Fick stå upp vid sängkanten (med hjälp) samtidigt som de bäddade rent i sängen

De hade full koll på allt jag drack, kissade och kräkte. Jag hade gått upp cirka 5 kilo under operationen för alla vätskor de pumpar i en :/

Min son Hampus kom (hans farmor skjutsade honom till mig) han grät så mycket...lille lille hjärtat, kan ju inte vara helt lätt att se sin mamma full med slangar och apparater, med stora ärr och halvt omtöcknad och kräkande mest hela tiden.

Jag höll honom i handen och smekte honom med tummen kommer jag ihåg, jag minns att jag tog ut syrgasen ur näsan för att visa honom att den slangen inte gick ner i halsen utan den bara var kort och inte gjorde ont. Försökte på något vis förklara att det var inte så illa som det såg ut....fast egentligen var det det...jag mådde skit och ville egentligen inte vara med längre...

Hampus sa att jag, mitt i en mening somnade, för att vakna till efter någon minut och fortsätta att prata precis där jag slutade när jag somnade :))

Jag tog kortet fjärde dagen efter klaffoperationen

Alla försvann...tror jag...men Sandra kom tillbaka och bara satt hos mig, hade fått komma upp till den vanliga avdelningen och eget rum nu. Så skönt att ha henne där, jag somnade och vaknade till emellanåt, kräktes med hennes hjälpande hand till kräkpåsen. Fick en färgsprakande gosekatt av henne som jag använde som kramekatt när jag behövde kräkas :)

Mådde skit...

DAGENS FACEBOOKINLÄGG!

Björn Petré den 10 oktober 2012

Lisa hälsar till alla :-)

Talbar o har suttit upp...

Mår lite tjuvtjockt, men på hyfsat humör efter omständigheterna :-) — med Liselott Marklund på Thorax operation i Lund.

Björn Petré har gjort ett inlägg på Liselott Marklund den 10 oktober 2012

I brist på en len, slät o gosig marklundare (dvs Liselott Marklund) så är det snart dags att sova sked med Loppan Marklund. Men hon är väldigt kelig också :-)

När jag lämnade Lisa hade hon fått två trädgårdsdräningsslangar bortplockade från magen, satt i fem minuter på sängkanten och försökte äta lasagne, men var lite för trött för att sitta länge :-)

Men hon åt två skalade tomater !!!

Men hon skattade lite och tyvärr fått en fjärrkontroll till tvn, bara hon inte blir en tvaddict.... !!!

Allt går toppen, och förhoppningen är att hon ska köra rullatorrally med sjukgymnasten imorgon!

Då kommer hon säkert spurta till hisshallen med sin älskade mac och uppdatera alla sina vänner själv.

Tack Hampus Andersson och Sandra My Jaensson för idag ! — med Loppan Marklund. 

Höstvackert och tävling

Ohh, jag gillar verkligen hösten...färgerna, mörkret och den höga klara luften och de kulna dagarna.

I fredags var jag och kikade in hos en av mina leverantörer, nämligen Livingstory (kika gärna in på länken så ser du hela deras sortiment..är du intresserad av något där kan du kontakta mig)
 Oj, oj, oj vilket showroom och vilka läckra produkter :) hade kunnat köpa med mig nästan allt till butiken ;)

Här kommer lite bilder från dem...nu är det ju ingen proffsfotograf som tagit bilderna som synes :)

Hängande gungstol

 Åhh denna gungstol i slitet järn blev jag alldeles betagen av, tänk den på en veranda med pläd, kudde och filt, en lite kylig höstdag :) Där finns till och med små bord man kan fälla upp på kanterna så man kan ha sin mugg med varm choklad :)

Industribord

 Busläckert matbord i järn med plåtskiva

Ljusstake i industristil

 Denna coola ljusstake har jag redan tagit in i butiken!

Väggur

Läckert väggur där du kan ställa in tiden på tre klockor och skriva en liten lapp under varje vilken stad den visar :)

Stoor ljuslykta

 Jag har tagit in en nästan likadan ljuslykta från samma leverantör :)

En fin liten byrå

 Så himla fin liten byrå för små prylar och ting :). Den kostar 598 kr

Rostiga änglavingar

De här vingarna var riktigt fina, hade varit snyggt i fönstret :)

Måste ju visa en liten inspirationsbild på ett himla fint arrangemang nu i höst/vinter :) Läckert eller hur? 

Glöm inte att gå in på Facebook, just nu har jag tävling om bla Jeanne d´Arc Livings nya julbok!!!

Ha en alldeles underbar söndag!

Kram Lisa

Ny keramikserie

Skulle det passa med en ny rustik servis i höst? Ja hösten är ju inte här riktigt än...men snart är det tid att krypa inomhus, mysa och äta goda middagar i skenet av levande ljus.

Myspys som är på väg in i butiken.....läääängtar :))

Är den inte vacker så säg.....ljuslyktan, hela 60 cm hög :)

Korgar till frukt och grönsaker eller kankse pysselförvaring, böcker eller magasin!!

Korgar i nät

Ännu en stämningsfull ljuslykta

Lyktan med plats för fyra ljus (ljushållaren är avtagbar)

Måste ju såklart visa keramiken....så vacker, så rustik...handgjord och tokvackra färger :) Offwhite, khaki, turkos, lila, jade och rosa...

Mattallrik, assiett, skål, lattemugg, ugsnform och kanna!

Här är färgskalan jag valde.

Färgkartan

Nu ska jag poppa iväg och bygga ett soffbord :) liknande det jag redan har gjort :)

Soffbord med hjul 120x80x40 cm

Önskar er en alldeles underbar helg!

Kram Lisa

Änglavingar på teater

Åhhh måste ju bara berätta :)
Jag fick en beställning på ett par stora vackra änglavingar och vet ni vad de ska vara med om? De ska vara med i en teaterföreställning på Västerbottensteatern :))
Pjäsen heter Anna & Berta - en annorlunda konstmusikal, och har premiär den 27 oktober.
Regissör är Agneta Elers Jarleman. Scenografen Anders Wirén ska kika på vingarna i veckan, eventuellt ska de bygga vidare på dem eller så blir de bra som de är :)

De vackra änglavingarna

Den handlar om två konstnärstemperament, från två olika tider, men det gemensamt att de är kvinnor.
Vill du läsa mer om vad Västerbottensteatern har att erbjuda kan du klicka här.

Varför jag tyckte det var så skojigt att just Västerbottensteatern köpte änglavingarna i min butik är för att min pappa är född i Skellefteå, eller närmare bestämt i Drängsmark. Jag har ju varit där en del när jag var liten.....tyvärr var det väldigt längesen nu :/ men jag kommer ihåg så spännande det var.

När man kom fram till farmors (hon hette Eskelina, är det inte ett helt underbart namn) hus och steg in genom farstun, den där "gamla" doften som kändes så ombonad och hemtrevlig, dialekten....helt underbar :)) en annan kom ju dit med sin skånska.
Mandelpotatisen som alltid var oskalad, det hårda tunnbrödet som vi fick äta direkt från vedugnen :)
All snöööö och alla mygg sommartid, mygg är väldigt förtjusta i mig, kan väl säga att det inte är ömsesidigt :)
Kusinen vi hälsade på med sin stora bondgård, där vi fick dricka mjölk direkt från kossan, och den långhåriga bonnakatten som var full med tovor tyckte jag så synd om.

Vi plockade lingon som jag (ja jag var ju vuxen då) kokade och hade i åravis i frysen där hemma :)

Längtar dit väldigt mycket ibland!

I butiken kommer det in en helt underbar textilserie från Jeanne d´Arc Living....du måste bara klicka dig in och kika :) Creations by Lis

Kuddar, dukar, gardiner, handdukar mm

Ja det har ju kommit annat nytt också som tex den här :) urfina sängen till hundar!

Hundsäng

Ha en alldeles underbar afton gó vänner!

Kram Lisa

Kreativitetsflöde

Jisses, vet inte vad som hände...som en blixt från klar himmel kom lusten att måla en tavla :))) tror det nog var minst fem år sedan sist. Ett par dagar innan gjorde jag ett soffbord, lånade ett par händer av Björn där :)
Jag började att göra en stor tavla :) men den visar jag inte riktigt än, sen blev det en liten, där emellan snickrade jag till en anslagstavla (som jag tänkt göra läänge).

Den lilla tavlan :)

Ja sen fick jag lust att göra ett harlequinrutigt bord, men det har jag inte plats för hemma så det har jag lagt ut i nätbutiken.

Harlequin rutigt litet bord blev också klart

Min anslagstavla :) inte full än...men det dröjer nog inte länge innan där sitter fullt med komihåg lappar..

Anslagstavlan

Soffbordet blev jag riktigt riktigt nöjd med :) plats för både ljusstaken, blommor och tidningar....ja och mina fötter på bordet också :)) Vi ändrade plats på soffan och vitrinskåpet när vi ändå höll på att bära och dona :) Jag är mer än nöjdast med rummet nu!

Man blir hungrig av att skapa :)

Här har vi precis fått bordet på plats :)

Ja sen när jag ändå höll på så klädde jag om strykbrädan, som haft ett fuuuult tyg innan, tog ett gammalt lakan, så nu är det helt vitt och fräscht :)

Det känns helt underbart att äntligen få känna en sån våldsam skaparlust OCH samtidigt ha tiden till det...fantastisk euforisk känsla!

Imorgon blir det en tavla till eller två :) och en fiin liten hängare ska upp i sovrummet.

Kram till er alla där ute i bloggrymden och sov gott!!!

Lisa